Irrande nattbloss mot dunkel himmel. Jag följer dom med blicken, och vill hoppas och tro igen. Så många ljus jag har följt under det gångna året. De har tänds för ett kort ögonblick och hoppet har kommit åter, kanske, kanske nu. Men sedan har de försvunnit i grå dimmig rök.
Om ändå bara något kunde få fortsätta lysa på min himmel.
Något enda litet ljus, jag ber.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres... -
Det är detta endast detta skönheten kallar mig till Blommande grenar om våren Havets rullande vågor Kvällshimlens outsägliga färger Ögats...
-
Tankar efter fastereträtt Fikonträdet Hugg ner tålamodet slut Utan frukt inget existensberättigande Trädgårdsmästaren ber bevakande låt st...
Vi ber med dig Anna!
SvaraRaderaKram mamma o pappa