måndag 31 december 2012

Välfärdens baksida

Jag har nu jobbat extra ett år inom hemtjänsten. Varannan helg beger jag mig ut på cykel och tar mig runt till de gamla. Många har det bra och får vad dom behöver, men jag måste säga att jag också ibland blir beklämd när man ser hur en del har det.
Hur kan man låta sin gamla mamma eller pappa leva i sådan smuts och röra? Det är inte bara lite stökigt utan vi talar om årtionden av ingrodd smuts, trasiga kläder, sängar som knappt håller ihop och kök som närmast kan beskrivas som hälsovådliga.
Var finns barnen? Jag tycker faktiskt att det är skrämmande att man inte bryr sig mer om sina föräldrar!
Men detta är väl välfärdsstatens baksida. Vi har fostrats i att staten tar hand om våra familjemedlemmar. Redan från ett års ålder överlämnar vi dem i statens vård och sedan är det statens ansvar att ta hand om dom och fostra dom till goda samhällsmedborgare.
Vi blir befriade från att ta ansvar för våra barn och våra gamla föräldrar, så att vi kan ägna oss åt viktigare saker.
Självklart behövs samhällets insatser. Det kan vara tungt och påfrestande att själv helt ta hand om sina gamla föräldrar, men det finns en fara i att tro att staten ska lösa allt. Det är en falskt trygghet att överlämna allt i statens händer, för dom kan faktiskt vara både hårda och okänsliga.
I dagens samhälle är det individualism som gäller, fokus ligger på individen och inte på familjen. Jag hoppas att mina barn ska få med sig något mer, en önskan om att finns till för andra och inte bara sig själv. Jag hoppas att de alltid ska ställa upp för varandra. Jag vill att de ska känna att de hör ihop.

Jag tror att mycket kommer att se helt annorlunda ut när man själv blir gammal. Jag tror knappast att det kommer finns någon hemtjänst på samma sätt som idag. Det kommer helt enkelt inte finnas pengar till det. Så antingen ser man till att skaffa mycket pengar så man kan köpa sig hjälp eller så skaffar man många barn och hoppas att någon hjälper en!

Själv känner jag mig trygg, prinsessan har lovat att bo kvar hos mig hela livet och hjälpa mig när jag är gammal! Jag har flera gånger förklarat att hon kommer att vilja flytta när hon blir vuxen men hon svarar bara att hon vill bo kvar hos mig för alltid!

Nyår 2013

Irrande nattbloss mot dunkel himmel. Jag följer dom med blicken, och vill hoppas och tro igen. Så många ljus jag har följt under det gångna året. De har tänds för ett kort ögonblick och hoppet har kommit åter, kanske, kanske nu. Men sedan har de försvunnit i grå dimmig rök.
Om ändå bara något kunde få fortsätta lysa på min himmel.
Något enda litet ljus, jag ber.

söndag 23 december 2012

Liten hall, smart förvaring!

Hallen är alltid ett problem. Av någon anledning är den alltid för liten. Detta gäller för de flesta familjer och är man då så många som vi är, sju personer så är hallen verkligen för liten.
En dag i höstas när jag knappt kom in genom dörren fick jag nog. Dax att att göra något åt röran!

Före:
Men det var lättare sagt än gjort. För det första, det är så mycket som ska få plats i en hall; kläder, skor, hjälmar,rullskridskor, väskor, gympapåsar mm. Och så en cykel! Det kändes som en omöjlighet redan där! För det andra saknar jag totalt spatial förmåga, jag kan helt enkelt inte föreställa mig i huvudet hur det kommer att se ut och bli. Det är ett verkligt handikapp, jag känner mig så dum på det området. (Jag kan tänka på att det är något liknande för de som har svårt att orientera sig. En del har ju till och med svårt att hitta ut från ett varuhus!) Jag måste helt enkelt först prova på riktigt för att få en uppfattning! Det gör att minsta lilla projekt tar sin tid och att man får släpa hem både det ena och andra innan det blir som jag tänkt.
Jag ville ha någon form av hylla som finns i kapprummen på dagis. Men var köper man det? Jag hittade inget liknande i vanliga möbelaffärer och de som fanns i nätbutiker var fruktansvärt dyra. Så vad gör man? Bygger själv! En viss utmaning för mig som har tummen mitt i handen!
Jag hittade denna lagerhylla på "Biltema". Jag köpte två stycken och lyckades få hem dom i cykelkärran!


















De främre långa benen satte jag på sidan istället för där framme. Då fick jag plats med fler korgar! Jag veta inte om detta påverkar hyllans stabilitet men hur som helst så sitter hyllan fast ordentligt i väggen. Jag monterade inte ihop hela hyllorna utan satte ihop dom på mitten med några skarvjärn. Då blev det två långa ben kvar och ett av dessa satte jag på tvären på mitten av hyllan och kruvade på en massa krokar!
Och sedan målade jag allt med vit lackfärg!
Så här blev det tillslut:

lördag 22 december 2012

Upploppen i Göteborg

Det är tur att det i alla fall finns någon som skriver något vettigt om upploppen i Göteborg. Idag skriver Sakine Madon i Expressen om upploppen och hon gör det bra!
"En annan utbredd teori är att det råder ekonomisk kris och utanförskap, och att det förklarar bråken.
Tonåringar som springer runt och "instagrammar" från smartphones kan visserligen ha det ekonomiskt knapert.
Men ni som ännu tror att "ungdomarna har ingen lokal" förklarar alla världens problem har en övertro på fritidsgårdens magiska krafter (och det säger jag som tidigare fritidsledare).
Vad man däremot kan konstatera är att ungdomar testar gränser, och behöver gränser.
Vad de däremot inte behöver, när de gör fel, är att vuxenvärlden låtsas att felet är samhällets, sociala mediers eller någon annans."

Jag är ganska trött på medias rapportering där det talas om de sociala mediernas ansvar, utanförskap och att det faktiskt är bra att ungdomarna reagerar.
Jo visst är det bra att reagera på något som uppenbart är fel, men det finns ju olika sätt att reagera på. Att försvara upploppen och tramsa på om fattigdom är knappast rätt väg. Jag är också fattig (iallafall som svensk, men rik om man ser det globalt!) kanske man skulle ge sig ut och kasta lite sten och bränna en flagga så får man mediernas sympati och förståelse.

torsdag 20 december 2012

Julpyssel!

Idag har vi klätt julgranen! Roligt och mysig! Vi brukar inte ha julgran så det var verkligen speciellt. Vi började med att göra lite pynt till granen. Jag hittade ett pysselpaket på Panduro förra året på rea som kom väl till pass nu. Barnen tyckte det var så roligt att få måla med guldfärg, klippa och klistra. Så här fint blev det!



Som vanligt när man klär granen gäller följande; de fina pyntet högst upp, sedan lite diverse olika kulor i mitten och längst ner alla smällkarameller som barnen massproducerat i skolan de senaste dagarna. Jag fick frågan idag varför de ska hänga längst ner, det undrade jag också som barn. Nu vet jag:)

Uppdatering Idag välte granen! Och jag är inte förvånad. Hon är vildast av alla lilltjejen! Men både garnen och barnet klarade sig förvånansvärt bra!

Bananinpackning och kärlek till Jesusbarnet!

Hon kommer in i köket med hela håret nedkladdat men någon gulbrun sörja, som vid närmare analys visar sig vara banan! En bananinpackning helt enkelt! Jag sköljer ur det och borstar ur det sista. Ser sedan att storebror också fått sig lite inpackning, dock mot sin vilja enligt hans version. Snart är båda rena.

En liten stund senare är det ovanligt tyst, då vet man att något är på gång! Och mycket riktigt, där sitter hon på golvet med saxen i högsta hugg och ska till och klippa i storasysters egengjorda broderade handväska! Hon får en ordentlig tillsägelse och jag tar undan väskan.
Men så upprörd hon blir. Med förtvivlan i rösten skriker hon:"Men Jesusbarnet måste ha täcke!!"

Då ler jag. Inte kan jag vara arg längre. Hon tänker så rätt, mitt lilla hjärta! Inte ska Jesusbarnet behöva frysa. Jag letar upp en liten tygbit som hon får lägga på Jesusbarnet. Hon går därifrån och säger att det behövs en kudde också.





torsdag 13 december 2012

Sätt inte barnen i förskolan före två års ålder!

Jag tycker att Eva Rusz är så bra! Hon har verkligen något att komma med! Se debatten mellan Rusz och Rossana Dinamarca (v)
Jag har tidigare läst en del artiklar av Rusz och hon menar att det finns mycket forskning som visar att små barn behöver lugn och ro de första åren. Anknytningsteorin är viktig och det är något som vi måste ta till oss, vare sig det passar in i vår världsbild eller inte.
I dagisdebatten blir det alltid lika tydligt vem som ser till barnens bästa och vem som styrs av sin ideologi. I det jämställda Sverige offras barnen till vilket pris som helst, bara vi kan stå och skryta med att vi faktiskt är världsbäst på jämställdhet.

Jag läste idag på Svt att 17 procent av dagispersonalen inte kunde garantera barnens säkerhet. Det känns ju väldigt tryggt. Men det är ju inte så konstigt när det finns barngrupper på 35 barn. Jag trodde det först inte var sant när jag läste att det fanns så stora barngrupper. Det är ju vansinnigt! Hur kan man som förälder lämna sitt barn i en sådan stor grupp? Jag fattar det inte. Det är väl ganska uppenbart att man inte kan garantera säkerheten. Om det inte ens går att garantera säkerheten så kan man ju stilla undra hur den går men den så otroligt viktiga pedagogiska verksamheten.

Julkalendern och anden i glaset

Se klippet där min vän Sara Strålin uttalar sig om årets julkalender.
Jag tycker att hon gör det mycket bra och tydligt. Det finns ingen anledning att uppmuntra barn till ockultism. Anden i glaset är ingen oskyldig lek som många tycks tro.
Se klippet!

Det är ett märkligt samhälle vi lever i. Man är livrädd för en kort bön och en välsignelse, så skolavslutningen kan inte vara i kyrkan längre. Men det är helt ok att uppmuntra små barn till ockultism! Jag får inte riktigt ihop det.

Uppdatering
Denna artikel i Världen idag var intressant! Det är inte bara kyrkan som varnar för anden i glaset utan även en företrädare för ockultism och nyandlighet.

"Nu reagerar till och med nyandlighetens egna före­trädare. Eleonor Magnus­son har tillsammans med flera andra nyandliga medium gått ut och varnat för att låta barn testa ”anden i glaset”, som man får se barn prova på i programmet.
– Jag tycker att det är väldigt oansvarigt av SVT att de inte kontrollerat detta innan med någon som faktiskt arbetar inom vårt skrå, och det är även därför som vi uppmanat de föräldrar som vi har kring oss, till exempel via Facebook, att prata med sina barn om detta, så att de inte gör på detta sätt, eller inte låta dem titta på programmet alls, säger Eleonor Magnusson.

Hon har själv sett hur destruktivt det kan påverka barn och unga och menar att det är direkt olämpligt att ”leka” med detta eftersom julkalendern rör en målgrupp som ”inte är insatta i de andra dimensionerna eller vad det kan föra med sig”. Hon betonar att hon inte vill sprida en generell bild av andlighet som är negativ eller skapa rädsla för, utan en medvetenhet om, det andliga."


söndag 2 december 2012

Advent

Har jobbat idag och cyklat omkring i snön mest hela dagen. Jag gillar snö, så vitt och vackert. Men inte helt optimalt att cykla i! Det känns extra skönt nu att få tända några ljus och äntligen få fira lite advent.


  Att vara bön  När människan själv blir till bön Bönen förkroppsligad, tar gestalt  Som ett träd som i sig själv är bön  sträcker sina gren...