Kämpa för det som är värdefullt!

Jag gillade Birros krönika "Är inte barn den ENDA anledningen vi behöver för att stanna hos varandra?"
"Barn tar vår tillit för given. Barn har inte lärt sig vårt samhälles dränerade moral. Mamma och pappa är till för dem och när den balansen bryts uppstår alltid sorg, förvirring, tårar och tandagnisslan.

Barn är alltid kristdemokrater. Barn är alltid stränga familjefascister.
Barn har inte lärt sig den här världens perversa längtan efter sönderfall, efter otrohet och kickar. Barn vet ingenting om att hitta sig själv.

Barn utgår ifrån att vi föräldrar ska älska dem förutsättningslöst, att vi kommer hem på kvällarna, att vi somnar med dem, att vi finns där när de vaknar. Barn avskyr allt som splittrar och söndrar. Allting som strör mörker i deras liv ter sig oförklarligt och groteskt för dem.

Barn är så utlämnade. Utan makt och helt utan möjlighet att påverka sin situation. De enda de vill är att allt ska vara bra, att alla ska vara glada. De räcker. Och så springer vi vuxna omkring och pratar om självförverkligande, vikten av utveckling och att man måste gå vidare.  Eller med andra ord; skilsmässa. 

Idag ska det inte längre ses som ett misslyckande utan som ett steg vidare, man vågar tänka på sig själv osv. Dagens konsumtionssamhälle med köp- och slängmetalitet har tydligt kommit att prägla vår syn på äktenskap och familj. När det inte passar längre, när man tröttnat eller hittat någon mer spännande så är det bara att byta ut en familjemedlem. Det framställs som om det är något naturligt och som en del i en utvecklingsfas. 

Jag köper inte det, tror inte på det. En skilsmässa är en katastrof. Ett gigantiskt misslyckande. Både för de vuxna och för barnen. Men jag förnekar inte att det ibland är nödvändigt vid t ex misshandel eller missbruk. Men då är anledningen något helt annat än att man bara tröttnat på varandra. 

För barnens skull tror jag att man bör och ska göra allt man kan för att rädda ett äktenskap, men visst finns det gränser det finns det. Men då har man iallafall kämpat och gjort det man kunnat. 

Och man bör kämpa för det som är värdefullt.

Dessa dagar...

Dessa dagar måste ju också komma.
Stickig och sträv kom denna dag emot mig.
Höghalsadpolodag.
Kantig och vass.
Avig och vrång.
Om jag bara kunde kasta av mig denna tvångströja.

Vinden är kall och torr.
Sliter i håret och lämnar sorgsna hängande stripor.

Husmor tipsar!

De flesta har objudna hyresgäster, i större eller mindre antal. Det är när antalet är större som man bör överväga att ta tag i det hela, särskilt med tanke på att de sällan eller snarare aldrig bemödar sig med att betala någon hyra.
Idag tittar vi närmare på en liten snyltare som trivs både här och där; silverfisken.
De kan bli riktigt gamla de små liven, mellan 2-8 år!
De är svåra att helt bli av med, så det finns bara två alternativ; antingen accepterar man dom som husdjur som håller en sällskap på toan eller så är det fullskaligt krig som gäller. Jag har valt det senaste alternativet. (Turligt nog så har vi inga uppe i lägenheten utan bara nere i hallen, men det är läskigt nog tycker jag!)
Det effektivaste vapnet hittills är ättika 24%. Städa först noga, tag sedan och stryk ättika längs alla lister, placera ut kaffefilter med ättika på lite här och där. Det stinker något så alldeles, men det hjälper! Obs upprepa det hela ett par veckor. (Innan du börjar så kolla så att det inte blir märken på golvet av ättikan.)

Mitt senaste radioprogram i P1!

Anna Gryningstjerna bor i Lund

Anna: Min sargade trädgård

Dela

Vid dagens slut (söndag 24 februari kl 21:45)

 Anna Gryningstjerna berättar idag om en omskakande upplevelse - och vad den lärde henne:

"Stormen har dragit hårt fram. Det är tid att se nu, tid att se förödelsen. Min sargade trädgård. Min trädgård som skulle bli så vacker! Allt jag hoppats, allt jag drömt, allt jag trott och strävat efter. Allt är omkullvräkt.

Ibland i livet måste man börja om. Första steget är att se hur illa det är, man måste våga se resultatet, svart på vitt.  Se besvikelsen, se rakt in i ditt mörkaste mörker, men låt sedan solens milda ljus få lysa därpå. Och jaga mörkret långt bort".

Byte av layout

Som ni ser har jag bytt bakgrund, från brunt till rosa. Lite polkagrisvarning kanske men nu går vi in i den rosa framtiden!

Veckans fruktsallad!

Här kommer ett antal läsvärda artiklar!
Håll till godo!

Näthatet
Vi börjar med näthatet som flitigt diskuterats den senaste tiden. Det är rätt och riktigt att detta tas upp och behandlas. Det är fruktansvärt att bli utsatt för hot och kränkande kommentarer. Men av någon anledning är det bara ett slags hot som tas upp och fördöms; hotet mot kvinnor ofta med någon slags feministisk profil och med vänsteråsikter. 
Det finns hot och hat av annat slag som överhuvudtaget inte nämns i diskussionen. Om detta skriver Paulina Neuding i Svd "Glöm inte det goda fina hatet"

Det är uppenbart att det är skillnad på hat och hat. När hatat kommer från vänstern är det finare för de hatar ju rätt saker och med rätta, men när hatat kommer från andra hållet då skriks det i högan sky. 
Ja, vad säger man? Det är dagisnivå på det hela, dags för båda sidor att lära sig att det inte är okej att slå spaden i huvudet på den andra bara för att man har olika åsikter. Hat och hot om våld är aldrig okej från vilken sida det än kommer, det är lika förkastligt!
Nätet har fört med sig en enorm möjlighet att ta del av åsikter och information som vi aldrig någonsin varit i närheten av. Vi kan välja att läsa en uppsjö av tidningar, bloggar osv. Vi kan bilda oss egna uppfattningar om saker och ting och ta del av samhällsdebatten. Möjligheten till diskussioner och utbyte av tankar och åsikter är stor. Men som det ser ut nu på många ställen på nätet så är kommentarfunktionerna nedstängda, allt pga näthatet sägs det. Jag kan förstå varför man gör så. Många gånger blir det ingen saklig diskussion utan bara rena påhopp om oväsentligheter som att någon är ful osv. Och det är ju knappast ett argument i diskussionen! Det som kunde blivit en fruktbar diskussion om frågan i sig halkar lätt ner i leran och det hela blir bara en geggig sörja.
Men trots detta tror jag inte att vägen framåt är att stänga ner kommentarfunktionerna på artiklar. Som det ser ut idag på de stora tidningarna på nätet så är det bara möjligt att kommentera harmlösa artiklar. Heta artiklar om t ex invandring går inte att kommentera längre. Debatten stryps innan den ens har börjat. Jag tror inte att det håller i längden. Åsikter måste få finnas även om de inte passar in i min världsbild.
Det borde gå att moderera kommentarerna och omedelbart ta bort alla kommentarer om hot och våld. Är det så svårt? Jag tror att den fria diskussionen är viktig och människor bör kunna ta del av olika sätt att tänka och tycka.
Tidigare läste jag rätt ofta artiklar på Newsmill och det var minst lika intressant att läsa kommentarerna, många var intressanta och riktigt roliga. Nu går jag väldigt sällan in och läser där (bara om jag får någon artikel rekommenderad) eftersom ingen får kommentera längre.

Palmemordet
Jag har nu sett klart "En pilgrims död" på Svt-play. Mycket intressant faktiskt. Jag har aldrig varit intresserad av vem som mördade Palme, men nu känns det för första gången intressant kanske för att vi äntligen börjar närma oss sanningen?
För er som vill läsa mer om Palmemordet så rekommenderar jag Anders Jallais sida
Första gången jag var inne på hans sida tänkte jag att han var ännu en skum Nisse som snöat in på Palmemordet, men jag tror faktiskt att han ligger nära sanningen. Hans teori om "landsförrädarspåret" är inte alls dum, mycket tänkbart att han är på rätt spår.
Det har skrivits en del om Stay behind-rörelsen när det gäller Palmemordet. Läsvärd är Inga-Britt Ahlenius artikel i Dn om Stay behind-rörelsen . 
Lite mer spännande läsning bjuder denna artikel på i Svd, "Direktörens dubbelliv" 
"Alvar Lindencrona var under sin livstid känd som styrelseproffs och direktör för försäkringskoncernen Thule. Men i det fördolda hade Lindencrona ett topphemligt uppdrag. Han ledde under ett kvarts sekel Sveriges underjordiska motståndsrörelse som skulle träda i funktion om Sovjet ockuperade landet."

Saker och ting är inte alltid det man tror att det är. Det pågår hela tiden ett spel bakom kulisserna. Det man frågar sig efter att ha läst dessa artiklar är hur spelet ser ut idag just nu. Vem håller och drar egentligen i trådarna?
Det finns ju hur många olika teorier som helst om mordet, men det är ju iallafall mer troligt att det var någon from av maktpolitiskt spel som låg bakom än en a-lagare.

Invandringen
Hanif Balis artikel i Svd var mycket bra, "Den som tar hit familj bör stå för försörjning"
Han menar att migrationspolitiken bör ses över när det gäller anhörighetsinvandringen. De som tar hit anhöriga bör också kunna försörja dem.
"...cirka en tredjedel av anhöriginvandringen sker till hushåll som är beroende av försörjningsstöd, det som tidigare kallades socialbidrag. Att så många människor invandrar direkt till ett utanförskap är problematiskt. För att säkra ett bättre mottagande finns det skäl att se över vilka krav som bör ställas på den personen som tar emot anhöriginvandrare. Det är rimligt att kräva till exempel arbete och ett visst eget sparande, eller annan form av etablering i samhället. Med en sådan konstruktion skulle det inte bara bli lättare för dem som kommer hit att få jobb och kontakt med samhället, anhöriginvandringen skulle också fungera som en av flera drivkrafter för jobb och egen försörjning."
Det är borde ju vara självklart att det var så. Sverige ska ta emot människor som behöver akut skydd och hjälp, det är vårt ansvar, men vi kan inte och bör inte försörja alla människor som vill komma hit. Det är inte vårt ansvar.
Läsvärd är också moderaten Björn Schaerströms artikel om flyktingmottagande.
Han konstaterar att flyktingmottagandet på att boende i Vallentuna kostar 77000kr per individ och månad! (Nä, inte 7700 som jag läste först utan 77000, det är inte lite pengar...)

Han skriver också om den naiva godhetstanken som präglar migrationspolitiken idag.
"På Migrationsverkets hemsida ligger ett PDF-dokument som beskriver asylpolitiken. Rubriken ”Gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar” bottnar i en skev och naiv solidaritetstanke och bidrar till att förvränga verkligheten och pådyvla väljarna dåligt samvete. För den som verkligen vill hjälpa finns mycket bättre och mer kostnadseffektiva metoder."
Det är det vi bör kunna diskutera, vilka bör Sverige hjälpa och på vilket sätt. Men tyvärr går dom diskussionerna nästan alltid överstyr. Istället för en saklig och konkret diskussion tar ena sidan upp rasist- och islamofobkortet och den andra sidan kontrar med mulitikultikramar och landsförrädarkortet och så är diskussionen slut. Tänk om vi någon gång kunde få se en diskussion som faktiskt handlar om själva saken i sig.

Påven 
Påvens avgång har ännu en gång visat hur anti-katolsk svensk media är. På Svt:s hemsida var rubriken "Skandalernas påve" sen följde en artikel som i vanlig ordning svartmålade påven och katolska kyrkan.
Även i andra medier var det svartmålning som gällde.
Marcus Birro berör detta i sin krönika "Sverige älskar att skita ner allt heligt

"Sverige älskar att skita ner allt heligt. Vi har gjort det andliga upproret till dygd. Vi sätter likhetstecken mellan upplysning och cynism. Vi tycks tro att ju elakare vi kan vara mot allt heligt, desto friare och modernare är vi. Vilket nederlag det är.

Man kan och bör beskylla den katolska kyrkan för mycket. Och tro mig, i Sverige älskar media och andra att beskylla den katolska kyrkan för mycket.

Att läsa om påven i Sverige är uteslutande att läsa om pedofiler och aborter. Ingenting annat.

Det är ett vulgärt och ovärdigt sätt att närma sig den tro som 1,4 miljarder människor bekänner sig till."

-----
"Jag tror dock att vi gör ett misstag när vi utgår ifrån att alla delar vår cyniska och raljerande syn på påven och katolska kyrkan. I ett globalt perspektiv är Sverige en blindtarm i ishavet. Ändå älskar vi att framhäva oss själva som ett progressivt föredöme i allt."

Uppdatering:
Jag läste idag en mycket bra artikel av Bitte Assarmo "Svenska medier genomsyras av förlegat katolikhat"
"I en tid då näthatet debatteras i parti och minut är det ju fortfarande fullkomligt accepterat att i Sverige hata och håna katoliker, enbart för deras tros skull. I en tid då samma hat, om det riktades mot exempelvis muslimer, skulle få namnkunniga antirasister och mediepersoner att skrika högt, är det ingen som vakar över hatet mot vårt lands katolska minoritet."

I Sverige kan man skriva vad man vill om kristna och i synnerhet katoliker. Är det då någon som försynt påpekar att man tar illa upp så är man inskränkt och man får hör att man faktiskt får tåla en del, vi har ju yttrandefrihet. Och visst vi har yttrandefrihet, men det märkliga är den inkonsekvens som råder på detta område. 
Det är helt okej att hata och håna kristna, men man aktar sig noga för att göra något liknande mot muslimer. Ingen skulle komma på tanken att göra t ex en "Ecce homo-utställning" om Muhammed. 
Av helt förklarliga skäl, risken att bli dödad är ganska uppenbar. 

Veckans citat 

Veckans citat fälldes under intaget av fruktsalladen:
"Mamma det känns ändå som vi är rika eftersom du gör så goda saker!"
Tack, det värmde denna alla hjärtans dag!

Dax att ta fram pelargonerna!

Förra veckan tog jag fram mina pelargoner från källaren och redan nu har det börjat komma små pytteblad. Det är så underbart!
Under vintern förvarar jag dom i källarförrådet. Det är väl inte det ideala eftersom det är mörkt där. Det bästa är om man kan förvara dom på en ljus och sval plats, men en mörk sval källare funkar också för det mesta. Ibland händer det dock att alla inte klarar sig över vintern så under hösten brukar jag ta några sticklingar så att jag är på den säkra sidan.

Jag brukar sätta ner pelargonerna i början av november och sedan vattnar jag dom bara ett par gånger tills de tas fram i början av februari. Då ser dom inte mycket ut för världen.
Jag tar bort alla vissna blad och klipper ner dom ordentligt, vattnar och väntar. När jag ser att det börjar komma nya blad och dom tar fart så fyller jag på ny jord.
Sedan längre fram på våren sätter jag ut några på balkongen, ute trivs dom verkligen bäst, men några har jag kvar i köksfönstret för det ser så trevligt ut!

Barnen får betala ett högt pris!

Idag skriver Madeleine Lidman i Svd om S-föslaget att införa allmän förskola från 2-års ålder.

"Den svenska förskolan befinner sig i kris och många förskolor brottas med stora problem att klara sitt pedagogiska uppdrag samt att ge barnen en god omvårdnad och en trygg och säker miljö. Att som Socialdemokraterna i det läget försöka vinna väljare genom att lova mer pengar i plånboken till föräldrarna genom sänkta förskoleavgifterna, som i förslaget om allmän förskola från två års ålder – blir mycket problematiskt"
- - - -
"Vi ser också hur beteendestörningarna hos barn bara ökar och hur skolor och förskolor köper in allt fler manualbaserade program som SET, social och emotionell träning, för att komma tillrätta med att barnen inte är socialt välfungerande och empatiska. I stället för att köpa in allt fler manualbaserade program, så känns det väldigt angeläget att göra en studie på varför så många barn inte är socialt välfungerande och lider av psykisk ohälsa."
Läs hela artikeln här "Barnen får betala ett högt pris"

För inte så länge sedan gjorde Svt en ganska så ingående granskning om situationen på förskolorna. Det som framkom var inte någon rolig läsning; enormt stora barngrupper, stressad personal och rädsla för att tappa bort barn, höga ljudnivåer. osv
För att inte tala om alla sjukdomar som lätt sprids i de stora barngrupperna. Just nu har ett rekordhögt antal fall av RS-virus rapporterats. Detta kan vara en dödlig sjukdom, särskilt spädbarn är utsatta. Har man spädbarn bör man ha sina större barn på förskola så lite som möjligt eller helst inte alls.

Jag fattar inte hur man i detta läge kan komma med ett sådant förslag som innebär ett ökat tryck på förskolorna. Det är helt vansinnigt! Uppåt väggarna!
Det enda vettiga är ju att försöka minska barngrupperna och kapa köerna till dagis.
För barnen skull! För personalens skull!
I Malmö finns nu ett mycket bra medborgarförslag som i korthet går ut på att föräldrar ska erbjudas pengar om de skjuter upp förskolestarten. Det är ett alldeles utmärkt förslag. Alla skulle vinna på det!
De barn som då kan vara hemma med sina föräldrar får en lugn start i livet och de barn som är på förskolan får vistas i mindre grupper.
Men tyvärr kommer detta förslag troligtvis aldrig att genomföras eftersom det inte är ideologiskt riktigt.