lördag 25 april 2015

Vårmorgon

Regnet har dragit förbi.
Ett mjukt, stilla ljus över åkrar och ängar.

Häpen och hänförd tar jag emot denna vårmorgon. Jag upphör aldrig att bli förvånad.
Vårens ansikte lyser starkare för varje år.
Var det verkligen så här vackert förra året och året innan?
Hur har jag kunnat glömma?

De inre och yttre omständigheterna möts i ett nu och jag går i takt med mig själv.
Inte före, inte efter. Jag är här, mitt i mig själv.
Allt sammanstrålas i en glasklar punkt av frid.

Våren slår an en sträng i mitt inre, ett minne vi alla bär inom oss. En igenkänning, en längtan, ett rop från urminnes tider. Kallelsen hem.

torsdag 16 april 2015

Liten tuva...

Det är ju bara en lapp från dagis att fylla i tider
Det är ju bara ett samtal till försäkringskassan att ringa
Det är ju bara en matsäck att packa
Det är ju bara ett utvecklingssamtal att boka
Det är ju bara en kalasinbjudan att svara på
Det är ju bara en synundersökning som ska bokas
Det är ju bara ett samtal till HSB:s felanmälan att ringa
Det är ju bara en tid hos barnhabiliteringen som ska ombokas
Det är ju bara en barnvakt som ska fixas
Det är ju bara en cykel som behöver lagas
Det är ju bara ett par större skor som behöver inhandlas

Det är ju bara ett liv som ska levas.

lördag 11 april 2015

Vägen inåt, vägen hemåt

Du vill inte rusa fram på motorvägen igen, du vill slippa stressen och hetsen. Men hur? Du säger att det inte går att puttra fram i långsam fart på en motorväg. Och du har så rätt, det går inte!
Det går inte att köra sakta när alla runt omkring kör på i hög hastighet.
Det finns en del som försöker som sänker hastigheten lite grann och inte vill dras med i det allt snabbare tempot. Det går ett tag, det gör det väl, men fortare än de anar har de anpassat sig till det rådande tempot. Det tycks vara omöjligt att stå emot, omöjligt att få lov att köra i sin egen takt. Det pressar på allt hårdare runt omkring och vem äger den styrkan att stå emot?

Nej det går inte att köra saktare på en motorväg, det är dömt att misslyckas.
Lösningen står i att finna en annan väg! En mindre väg kanske bortglömd sen länge, svårframkomlig och snirklig. Och kanske det svåraste, det är så ensamt där, kan det här verkligen vara rätt väg?
En väg som heter enkelhet och förnöjsamhet. Att det faktiskt räcker. Det behöver inte alltid vara mer, större, snyggare, modernare. Något att visa upp och bli beundrad för.

Det finns en annan väg, vägen inåt, vägen hemåt.

  Att vara bön  När människan själv blir till bön Bönen förkroppsligad, tar gestalt  Som ett träd som i sig själv är bön  sträcker sina gren...