Bön under morgonen

Låt min inre trädgård vakna
Vandra längs stengångarna
Andas över min trädgård
Andas liv och andas frid.
Väck det som slumrar, väck det vissna och döda
Låt nya friska skott växa fram.

Bara Du kan.

Oväntat besök

Hon stod där tyst och lite försagd.
-Får jag komma in? Jag har knackat länge på din dörr.
Jag kände inte igen henne. Vem var hon? Var kom hon ifrån.
Och ändå var det något välbekant över henne som fick mitt inre att glädjas

Hon sträckte sina armar mot mig och tvekande lät jag mig omfamnas. Först då när jag kände värmen från henne förstod jag vem hon var.
-Men kom in! Förlåt mig att jag låtit dig stå här ute och vänta, förlåt! Jag har inte hört dig, jag trodde knappt du fanns längre. Trodde du inte ville besöka mig. Kom in nu!

Och hon kommer in. Jag låser upp alla stängda rum. Öppnar alla fönster, låter ljuset flöda.

Lyckan har kommit på besök!

Oändlig kärlek

"Mamma jag älskar dig som rymden är!
Hur mycket älskar du mig?"

Hon är fem år och jag blir stum av hennes vackra ord. Som rymden är.
Vad ska jag svara henne? Det är svårt att slå en sådan kärleksförklaring!