Min innersta längtan.
Essensen.
Vågen som drivs mot stranden.
Knoppen som slår ut i blom.
Gryningsljuset som triumferar över mörkret.
Själens förening med Gud.
Klenmodet håller mig tillbaka.
Kommer Han att missbruka min tillit?
Att kämpa själv fräter sönder mig.
Ständigt jagande efter kontroll - en illusion.
Återstår - att falla i Guds armar ögonblick för ögonblick.
I tillit inför det förflutna, nuet och framtiden.
Hopp - att veta att Gud inte är bunden av tid och rum.
Alla händelser är formbara i Hans händer.
onsdag 26 juni 2019
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En ljummen vind mot huden en mjuk och leende väg Jag går mot Gud Ras efter ras drömmar i damm och grus Jag går mot Gud På ensamma vägar b...
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres...
-
Inströmmande Urgröpt Tömd Tillintetgjord Själen ett gapande sår En välsignelse - nu kan Du fylla mig strömma in i tomrummet När allt bry...
-
Tankar efter fastereträtt Fikonträdet Hugg ner tålamodet slut Utan frukt inget existensberättigande Trädgårdsmästaren ber bevakande låt st...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar