Havet?
Alla tårar som någonsin gråtits,
allt lidande, all smärta som varit och komma skall,
samlade i djuphavsgravar på tusen famnars djup.
Och vågorna?
Aldrig kommer de att upphöra att rulla mot strandkanten,
budskapet måste nå varje sargad själ;
inte en tår har varit förgäves.
torsdag 30 augusti 2018
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Men de kan väl ändå inte… Verkligheten kommer allt oftare på besök stannar allt längre påträngande närgången ohygglig andedräkt Slagit si...
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres...
-
Det är detta endast detta skönheten kallar mig till Blommande grenar om våren Havets rullande vågor Kvällshimlens outsägliga färger Ögats...
-
Tankar efter fastereträtt Fikonträdet Hugg ner tålamodet slut Utan frukt inget existensberättigande Trädgårdsmästaren ber bevakande låt st...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar