Jag lyssnade på ett otroligt fint radioprogram igår kväll; "Det omöjliga valet" Tendens i P1.
Flera gånger kände jag hur tårarna brände. Så starkt, så sorgligt och ändå hoppfullt. Det handlar om Erika som väntade tvillingar, men mitt i graviditeten ställs hon och hennes man inför det svåra valet att välja eller välja bort ett barn. Hur lyckan över att vara gravid vändes till chock och omöjliga val.
”Och vilken kväll det blev sen, vilken natt. Vi låg hopkurade i den vita sängen i det vita rummet. Jag minns inte alls hur orden föll. Jag vet bara att vi var tvungna att säga allt, precis allt det som genomfor våra tankar. Skulle vi kunna älska en grönsak? Ett barn som kanske inte alls kan kommunicera med oss. Som kanske inte kan skratta eller le. Som kanske lever i ständiga plågor som hon inte kan delge oss. Som till skillnad från sin friska syster inte kan ta världen med storm. Som ligger fångad i en kropp som aldrig lyder hennes vilja. Ja, om hon ens har någon vilja."
Lyssna här
Jag kände igen mig i så mycket av hennes känslor. Även om min kris och chock var av ett helt annat slag. Men för mig kom det också mitt i en graviditet. En tid då man ska få vara lycklig och förväntansfull, en tid man skulle njuta av. Men allt det ljusa förbyttes till ett enda mörker. Jag känner igen den ofattbara sorgen, smärtan och förlamningen. Rädslan för att inte orka. Och sedan hur livet trots allt går vidare. Men ännu minns kroppen smärtan...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Dagordningen av Éric Vuillard Vilket språk och vilket budskap! Låt dig inte luras av den tråkiga framsidan, detta är en bok att sugas in i o...

-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres...
-
Det är morgon och Gabbi har börjat dagen med en utomordentligt god intetion: "Idag ska jag inte ha låkigt"! Under hösten har den v...
-
Inströmmande Urgröpt Tömd Tillintetgjord Själen ett gapande sår En välsignelse - nu kan Du fylla mig strömma in i tomrummet När allt bry...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar