Internationella kvinnodagen

Det är ju några dagar sedan det var internationella kvinnodagen. Jag hann inte skriva något då, (man är ju mitt uppe i "karriären" och har fullt upp med alla kidsen!) men nu kommer ett inlägg!
Jag läste denna artikel skriven av Haros ordförande Madeleine Wallin och Jannice Jansson ledamot i Haro, verkligen läsvärd!
Klicka här

En gammal klassiker som passar utmärkt på kvinnodagen är när Paolo Roberto blir intervjuad i P3 om feminism och chockar den stackars programledaren så hon knappt vet vad hon ska säga! Lyssna här
Skrattar varje gång jag lyssnar på det, han är bara så bra!

Varför ska det hela vara så svårt? Vi är olika, har olika intressen och fallenheter vilket leder till olika prioriteringar och olika jobb. Utmaningen består inte i att vi kvinnor ska slå oss fram och bli som män (låt mig för allt i världen slippa bli som Tiina Rosenberg!), utmaningen handlar om att värdera det som kvinnor gör utifrån det värde det faktiskt har! När samhället erkänner att det ligger ett värde i att ta hand om och uppfostra sina barn och ser det som ett jobb, då först har vi uppnått någon form av jämställdhet!

(Liten paus här, dax för det "obligatoriska" schackpartiet efter lunch. Gabbi är bara fyra men nästan bättre än mig, fast det är inte så svårt:)

Samhället erkänner att det är ett jobb att ta hand om barn. Vissa får till och med lön för att ta hand om barn, men då gäller det att ta hand om andras barn! Av någon outgrundlig anledning är det bara ett jobb om det är andras barn du tar hand om. Tar du hand om dina egna barn är du bara lat och onyttig. Jag har många gånger frågat mig vad det är för skillnaden på mig och dagmammorna som jag ibland möter på lekplatsen. Visst, dom har fler barn i gruppen, men under en period var jag hemma med 3 barn och på eftermiddagen ytterligare två barn! Jag vet att det ligger ett värde i det jag gör och det skulle ju vara trevligt om samhället kunde erkänna det också!