En enda mening, ett enda litet ord.
På ett ögonblick målas en tavla i mitt inre.
Sal efter sal med målningar.
Att vandra rakt in i.
Det outsägliga, det svårfångade
- långt bortom orden.
Höga valv och pelargångar.
Här vill jag stanna.
Begrunda.
Här vill jag rota mig.
Bottna.
Här är mitt hemland.
Doft av evighet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres... -
Det är detta endast detta skönheten kallar mig till Blommande grenar om våren Havets rullande vågor Kvällshimlens outsägliga färger Ögats...
-
En smekning på min kind på höstkanten så där i förbifarten det var väl inte så farligt Som om jag skulle tro dig som om jag inte vet ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar