onsdag 12 september 2018

Det enda

Ur djupen stiger en outtalad aning,
likt luftbubblor sökandes sin väg mot ljuset.
Ett svagt dis långt bort vid horisonten, 
knappt skönjbart för ögat och ändå;
kristallklart, oemotståndligt, obestridligt.

En fladdrande skymt av det outsägliga. 

Och jag vet att detta är all min längtan. 
Allt vad jag någonsin kommer att åstunda och hoppas på finns här.

  Inför valet Jag tror allt mindre på  de mångordiga  strör förljugna ord  Döda ord bär inte frukt  förruttnelse sönderfall  Jag tror allt m...