Ja, jag tappade min papperslapp
där allt det viktiga och vackra stod skrivet.
Hela dagen låg lappen på landsvägen.
Sol och damm.
Skosulor och grus.
Och mot kvällen piskande regn.
Hopknycklad, nästintill uppluckrad.
Stryker varsamt ut min förlorade lapp.
Suddigt bläck, utan början och slut.
Diffus, utan fasta konturer.
Kämpar, vill tyda tecken.
Vill veta vad det står - vem jag är.
Sakta stava mig igenom allt jag mist.
Sakta vinna tillbaka mig själv.
Återuppstå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres... -
Inströmmande Urgröpt Tömd Tillintetgjord Själen ett gapande sår En välsignelse - nu kan Du fylla mig strömma in i tomrummet När allt bry...
-
Tankar efter fastereträtt Fikonträdet Hugg ner tålamodet slut Utan frukt inget existensberättigande Trädgårdsmästaren ber bevakande låt st...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar