Te och mörk choklad.
Samtal som berör.
Närhet.
Och däremellan:
Tyngden att bära.
Ensamhetens lod sänkes i bottenlöst vatten.
Jobbmöte, projektors brusande.
Säger rätt saker.
Kompetent.
Och däremellan:
Nattens svarta timmar
Kroppen skakar, själen skriker.
Lagar god och näringsrik mat.
Fjantar och skrattar med barnen.
Närvarande.
Och däremellan:
Förlamande motvilja.
Orkar inte.
Vill inte mer.
På knä med händerna mot himlen.
Läppar snuddar det eviga.
Överlåten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres... -
Det är detta endast detta skönheten kallar mig till Blommande grenar om våren Havets rullande vågor Kvällshimlens outsägliga färger Ögats...
-
Tankar efter fastereträtt Fikonträdet Hugg ner tålamodet slut Utan frukt inget existensberättigande Trädgårdsmästaren ber bevakande låt st...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar