Böljande, stigande och sjunkande ljuder orden.
Mjukt rullar vågorna oupphörligen mot Guds strand;
Kyrie eleison
Christe eleison
Kyrie eleison
Du är mitt mörkers ljus,
min längtans uppfyllelse
min ångests frid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Är träden kristna? Så löd titeln på ett föredrag jag gick aldrig Hur kan det ens vara en fråga? Du skulle sett träden ikväll Stilla vörd...
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres... -
En smekning på min kind på höstkanten så där i förbifarten det var väl inte så farligt Som om jag skulle tro dig som om jag inte vet ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar