tisdag 17 april 2012

Det ingen kan räkna

Han är fem och har dom vackraste ögon man kan tänka sig. Lillasyster kallar honom "Blabbla", Gabriel är ännu för svårt att säga.
Ingen kan säga så fina saker som han!

"Mamma du är så snäll! Det tar miljarder, millioner år att räkna ut hur snäll du är!
Ingen kan räkna ut det!"

Han är tyst en stund och begrundar det han sagt. Sen säger han: "Jo, det finns en som kan räkna ut det och det är Gud!"

Min lilla ängel, mitt fina barn. Att du kan tänka ut och säga något så djupt och fint!
(Du har dock en viss övertro på din mamma!)
Ofta när man hör att "Gud ser dig", då tänker man att han ser det onda och syndiga en människa gör. Men han ser ju också och kanske framför allt det goda och vackra en människa gör! Han ser det ingen annan ser, alla goda intetioner, alla ansträngningar, all vilja att göra så gott man kan. Visst, man når inte alltid målet, men jag tror att han ser med särskild kärlek på oss då. Vi ville ju, vi försökte!
Kanske han räknar våra goda gärningar, små skatter som glänser och gläder honom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kvällspromenad Våren är löfte är hopp i varje blomma ljusgrönt jubel  Körsbärsträdet står brud  skir och oskuldsfull I skönheten avtecknar s...