Denna vår ska jag se och känna. Inget ska ta denna vår ifrån mig.
Två års vinter utan vår, mycket finns att ta igen.
Jag går långa promenader i ljusa vårkvällar.
Scillan brer ut sig som ett blått hav och här och där lyser jublande påskliljor.
Kastanjens stora knoppar har brustit, gröna blad vecklas ut.
Och snart, ja snart tänder kastanjen sina vita ljus för mig!
Jag hoppas och ber att dom ska lysa ända in i mitt suckande mörker.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Det är detta endast detta skönheten kallar mig till Blommande grenar om våren Havets rullande vågor Kvällshimlens outsägliga färger Ögats...
-
Att växa i helighet Ibland i klara stunder ser jag alla förspillda tillfällen, så ofta de runnit mig ur händerna. Om och om igen har de lagt...
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres...
Ja, du låter dig fascineras av KASTANJENS vita ljus ... precis som din mamma förundras ...
SvaraRadera