Äntligen har jag hört honom spela min fina lillebror! Jag skäms över att det inte har blivit av tidigare, alltid har det varit något att skylla på, typ amning och graviditeter! Men nu var det alltså äntligen dax att få se och höra "Räfven"
Vilken underbar kväll! Jag älskar deras musik, den är helt galen! Jag har ju såklart hört deras skivor, men att få se dom live var något helt annat. Och att få se sin egen bror på scenen med saxen, så oroligt stolt och glad jag kände mig! (Jag minns hur han en gång lånade hem en sax och började öva i förrådet, vem trodde då att han skulle stå på scen en dag!)
Spela för mig, spela livets svindlande sång, så ska jag dansa genom nattens mörker mot gryningen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En smekning på min kind på höstkanten så där i förbifarten det var väl inte så farligt Som om jag skulle tro dig som om jag inte vet ...
-
Det är detta endast detta skönheten kallar mig till Blommande grenar om våren Havets rullande vågor Kvällshimlens outsägliga färger Ögats...
-
Att växa i helighet Ibland i klara stunder ser jag alla förspillda tillfällen, så ofta de runnit mig ur händerna. Om och om igen har de lagt...
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres...
Hoppet lever!
SvaraRaderaKram Anna!
(Men varför kom inlägget först idag om det skrevs den 17:de..?)