Jag sitter på bänken på gården i solskenet och njuter.
Det är faktiskt små, små gröna blad på buskarna!
Funderar på vad vi ska äta idag, denna eviga fråga som varje
dag kräver ett relevant svar. Lilltjejen sitter brevid mig och
jag frågar om hon har något förslag.
Hon brukar alltid svara "yngspannkaka", för det älskar hon.
Men idag vänder hon ansiktet mot solen och så säger hon:
-Vi kan äta solsken!
Ja, lilla vän, så gärna.
Idag blir det solsken till middag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Men de kan väl ändå inte… Verkligheten kommer allt oftare på besök stannar allt längre påträngande närgången ohygglig andedräkt Slagit si...
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres...
-
Det är detta endast detta skönheten kallar mig till Blommande grenar om våren Havets rullande vågor Kvällshimlens outsägliga färger Ögats...
-
Tankar efter fastereträtt Fikonträdet Hugg ner tålamodet slut Utan frukt inget existensberättigande Trädgårdsmästaren ber bevakande låt st...
Ni är poeter hela familjen.
SvaraRaderaTack kära du!
SvaraRadera