Efter K

De privilegierades sorg

- en annan sorg 

Hon kunde fly, bort från allt

Det är hotellrum och middag på restaurang, 

rödvin och gå längs floden Seine,

strosa i Montmartre och bestiga martyrernas berg 

Skimmer över det fula och svarta

Åh, hur ofta har jag inte velat fly

Ta min väska, 

bort från svek och fasa 

söndersmulade drömmar

bort från ständiga anrop,

sura disktrasor och tunga matkassar

bort från tyngden, 

ansvaret och maktlösheten

Att få vara själv, 

slicka sina sår 

Vila mot mjuka kuddar 

- förunnat de privilegierade

Och ändå är förtvivlan densamma

Hon söker fäste i det skriva ordet,

den ena räddningsplankan efter den andra får hon tag i, citat efter citat greppar hon med darrande händer

Människor genom tiderna har varit där förut, 

i krisen, i utstöttheten, i det outhärdliga

Bevarade erfarenheter

Är boken sann?

Det vet jag inget om, inte alls

Men sant är sorgen hon målar, 

sant är lidandet 

och sant är skönheten

(Boken "K" av Katarina Frostenson)