Vi blir alla tecknade med svart aska.
Av jord är du kommen. Jord ska du åter bli.
Omvändelse, sorg över orätt.
Påminnelse om döden som väntar.
Och ett segertecken!
Vi är alla hans.
Vi tillhör honom.
Vart jag än vänder mig lyser korset.
Varje människa bär hans sigill.
Jag uppfylls av jubel.
Detta är mitt vapen i alla min kamp.
När fruktan kommer och vill gripa mig vill jag ropa:
Jag tillhör Honom!
När onda minnen plågar vill jag ropa:
Jag tillhör Honom!
När min dödsstund kommer vill jag ropa:
Jag tillhör Honom!
onsdag 26 februari 2020
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Men de kan väl ändå inte… Verkligheten kommer allt oftare på besök stannar allt längre påträngande närgången ohygglig andedräkt Slagit si...
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres...
-
Det är detta endast detta skönheten kallar mig till Blommande grenar om våren Havets rullande vågor Kvällshimlens outsägliga färger Ögats...
-
Tankar efter fastereträtt Fikonträdet Hugg ner tålamodet slut Utan frukt inget existensberättigande Trädgårdsmästaren ber bevakande låt st...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar