Fåglarna flyger i plog över himlen,
ropandes med hesa röster, mot målet, mot målet!
De manar mig att lyfta mitt hopp, minnas min längtan,
att hålla ut och inte förtröttas.
Och jag vill svara på deras rop.
Ja, mot målet, mot hemlandet!
Mitt inre fylls av jubel och tillförsikt.
tisdag 29 november 2016
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Men de kan väl ändå inte… Verkligheten kommer allt oftare på besök stannar allt längre påträngande närgången ohygglig andedräkt Slagit si...
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres...
-
Det är detta endast detta skönheten kallar mig till Blommande grenar om våren Havets rullande vågor Kvällshimlens outsägliga färger Ögats...
-
Tankar efter fastereträtt Fikonträdet Hugg ner tålamodet slut Utan frukt inget existensberättigande Trädgårdsmästaren ber bevakande låt st...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar