tisdag 8 september 2015

Flyktingströmmarna. Att hålla huvudet kallt och hjärtat varmt i en orolig tid

Vi blir berörda på olika sätt när vi ser de fruktansvärda bilder som media kablar ut.
En del vill nu helt stänga gränserna för att rädda Europa undan flyktingströmmarna, hjärtat kallnar och stelnar. Andra låter huvudet bli en tryckkokare och säger att vi ska ta emot alla som söker sig till Europa.
Och debatten är inte längre än debatt, ingen lyssnar på någon längre. Ingen svarar på någons argument utan de enda svar man får är ett personligt påhopp. Mer än någonsin behövs en saklig och tydlig debatt där vi kan ta intryck och hjälpas åt i denna svåra tid.

Det jag skriver nu är mina tankar och reflektioner. Kanske har jag rätt, kanske har jag fel, det får tiden utvisa. Till att börja med tror jag att det finns några grundläggande frågor som vi måste ställa oss:

För det första vilka ska vi hjälpa?
Personligen anser jag att vi ska koncentrera oss på att hjälpa de som flyr från krig och förtryck.
Vi ska hjälpa de som har det allra svårast, de som sällan eller aldrig når Europa. De som är kvar i flyktinglägren och som överhuvudtaget inte har en chans att ta sig hit. De människorna som ingen ser behöver vår hjälp mest. Vi måste komma ihåg att många av de som tar sig till Europa inte alltid är de som behöver hjälpen allra mest. Jag tvivlar inte på att dessa människor har det svårt på många sätt, men som sagt de allra mest utsatta människorna når sällan fram till Europa utan sitter fast i ett flyktingläger.

För det andra hur ska vi hjälpa på bästa sätt?
Att som nu låta människor fly över Medelhavet i överfulla båtar är något som inte kan få fortgå. Människor dör alltmedan smugglarnas fickor fylls med sedlar. Det kan låta hårt, men jag tror att det inte finns något annat sätt än att göra som Australien, d v s patrullera havet och direkt skicka tillbaka båtarna. Ganska snabbt kommer då döden på Medelhavet att upphöra.
Men frågan kvarstår; hur ska vi hjälpa? I debatten har det kommit fram förslag om att människor ska kunna söka asyl där de befinner sig t ex i ett flyktingläger. Först när jag läste om förslaget förkastade jag det, men kanske är det en idé? Jag säger inte att det är lösningen, men det skulle ju öppna upp för att hjälpa de mest utsatta och den lukrativa människosmugglingen skulle om inte strypas iallafall minska på sikt.
Vi måste också se det rent ekonomiskt. Människor som inte flyr direkt undan krig och förtryck bör vi istället hjälpa på plats. Vi ska vara visa och förståndiga med de pengar som finns. Vill vi satsa på att hjälpa 1 familj som kommer hit till Sverige eller 100 familjer i ett flyktingläger så att de får en någorlunda dräglig tillvaro?

För det tredje vad blir konsekvenserna?
Vi kan inte sticka huvudet i sanden längre. Det blir stora konsekvenser när det sker folkvandringar. Ska vi kunna möta de problem som finns måste vi våga tala om dem på ett lugnt och sakligt sätt. I Sverige är ju som bekant integrationen ett sorgligt kapitel. Vissa områden liknar en krigszon, ambulanser som inte kan åka in utan polisförstärkning, brevbärare som inte vågar dela ut posten och kvinnor som trakasseras om de inte bär slöja. Ökad brottslighet (vad DN än säger) och starkare islamistiska krafter. Det handlar inte om att peka ut och svartmåla grupper, men vi måste lägga korten på bordet för att kunna lösa problemen!
Om vi vill att Sverige fortsatt ska kunna vara en fristad för människor på flykt måste vi ha en fungerande integration. Lag och ordning måste kunna upprätthållas. De människor som flyr hit ska inte behöva mötas av handgranater och skjutningar till vardags! Det är redan stora spänningar och slitningar i Europa, vill det sig illa kan denna fristad snart vara ett minne blott.
Jag är övertygad om att Sverige kan göra mycket mer för de människor som flyr. Och ja, jag tror att vi har möjlighet att hjälpa fler människor, men om vi ska klara det måste vi ha en integration som fungerar. Det är nyckeln, lyckas vi inte med det kommer polariseringen i samhället att öka och i förlängningen blir det förödande konsekvenser.
Vidare läsning som är mycket intressant och saklig om migrationens konsekvenser:  http://erixon.com/blogg/2015/09/serios-vetenskaplighet-om-migration-existerar/

Det talas mycket om en rättvis fördelning av de människor som kommer. Sverige och Tyskland tar som bekant emot betydligt fler än resten av de europeiska länderna. De flesta inser att det är orimligt i längden.
Försök har gjorts att påverka de övrig EU-länderna att ta emot fler människor, men utan framgång.
Sverige kan fortsätta att peka finger och beklaga sig över att de andra inte ställer upp, tyvärr kommer det med största sannolikhet inte att fungera. Ska vi få en rättvis fördelning måste Sverige helt enkelt sänka bidragen! De människor som kommer söker sig ju självklart till det land som är mest fördelaktigt.
Vill vi på allvar se en annan fördelning finns det ingen annan väg. Det generösa system som vi idag har är en av orsakerna till att människor riskeras sina liv för att ta sig hit.
Läsvärt är denna artikel av Ivar Arpi
http://www.svd.se/bidrar-sverige-till-doden-pa-medelhavet

Sist något om varför flyktingströmmarna ökar. Denna fråga borde egentligen komma först och det diskuteras alldeles för lite om detta. Vad är orsaken till den oroliga situationen i Mellanöstern? De är ju inte så att krig bara uppstår. Många tycks väldigt naiva och tro att "alla vill ju ha fred" och att krig liksom bara kommer som en annan naturkatastrof. Vi måste inse att de finns stater och grupper som inte vill ha fred! Krig är och förblir big business. USA:s inblandning i Mellanöstern är betydligt större än vad många tror. Skapandet av IS är ett exempel, allt enligt devisen söndra och härska. Som jag ser det är huvudorsaken till flyktingströmmarna USA:s destruktiva agerande i Mellanöstern.

Flyktinströmmarna är stora och svåra frågor. Politiker har bett oss att "öppna våra hjärtan" och nog är svenska folkets hjärtan öppna, det har vi sett inte minst de senaste dagarna. Men vi måste också öppna vårt förnuft, klokhet och vishet krävs. Vi måste använda både förnuft och hjärta och ständigt fråga oss: hur hjälper vi på bästa sätt och vad blir konsekvenserna för framtiden?
Ingen sitter inne med hela lösningen och ingen lösning är optimal, som så mycket annat i livet handlar det ofta om att välja mellan pest eller kolera, man får helt enkelt ta det minst dåliga alternativet.

Så låt oss lyssna på varandra och öppna både vårt hjärta och vårt förnuft!
Och låt oss vara ödmjuka och inse att det kan finnas lösningar som vi själva inte ser!

2 kommentarer:

  1. Tack så hjärtligt för denna oerhört värdefulla och hoppingivande krönika som jag hoppas blir läst av miljoner svenskar. Ska genast tipsa frugan m fl.

    // OP

    SvaraRadera

I smärtan Kroppen skriker bryts sönderdelas mals ner Utspänd i natten Vänder blicken  mot smärtornas man Ögonblicket  när nöd blir till nåd