Ännu lekar solen i trädens skira blad.
Som ett barn som inte vill gå och lägga sig skrattar du
glittrande i bäcken.
Ännu håller du mörkret på avstånd.
Dröj kvar med ditt milda ljus över åkrar och ängar.
Kom och vinn seger över det mörka,
hårda och svåra. Värm oss lite till, dag för dag.
Som jag har längtat.
Jublet stiger upp inom mig som saven i träden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Det är detta endast detta skönheten kallar mig till Blommande grenar om våren Havets rullande vågor Kvällshimlens outsägliga färger Ögats...
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres... -
Att växa i helighet Ibland i klara stunder ser jag alla förspillda tillfällen, så ofta de runnit mig ur händerna. Om och om igen har de lagt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar