"Mamma, visst att jag är en skinande skatt?"
Så säger han min pojke, han fyller snart nio år.
Och visst är han en skatt, en skinande skatt!
Låt inte skenet fördunklas och försvagas av livets vågor.
Minns alltid vem du är och håll fast vid det.
Låt ingen ta det ifrån dig, låt ingen få dig att tro att du är något mindre än så.
Låt ditt sken lysa upp där smärtan är mörk och svart.
Var värme och ljus på din vandring.
Lys som en fyr för sanning och rätt, lys för alla vilsna.
Och glöm aldrig att den du möter också är en skinade skatt även om det många gånger är svårt att urskilja. Ge inte upp, leta och sök ännu lite till. Långt under allt bråte och skräp kommer du se att det glimmar och lyser.
Och du har funnit en skinande skatt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En smekning på min kind på höstkanten så där i förbifarten det var väl inte så farligt Som om jag skulle tro dig som om jag inte vet ...
-
Det är detta endast detta skönheten kallar mig till Blommande grenar om våren Havets rullande vågor Kvällshimlens outsägliga färger Ögats...
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres...
-
Att växa i helighet Ibland i klara stunder ser jag alla förspillda tillfällen, så ofta de runnit mig ur händerna. Om och om igen har de lagt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar