"Mamma är du min kompis? Jag tycker om dig så här mycket, jätte,jättemycket!"
Så säger han lilla Gabbi, och sträcker ut sina små armar så långt det bara går.
Och då säger jag: "Jag tycker om dig så här mycket!"
Och sträcker ut mina armar så långt det går, och det är ganska långt!
Sen tar jag honom i min famn.
Är det något jag vill ge dig mitt barn så är det en famn som är stor och vid,
som famnar dig och allt vad du rymmer. Jag hoppas och ber att jag når ända fram till ditt ropande hjärta.
tisdag 9 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Dagordningen av Éric Vuillard Vilket språk och vilket budskap! Låt dig inte luras av den tråkiga framsidan, detta är en bok att sugas in i o...

-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres...
-
Det är morgon och Gabbi har börjat dagen med en utomordentligt god intetion: "Idag ska jag inte ha låkigt"! Under hösten har den v...
-
Inströmmande Urgröpt Tömd Tillintetgjord Själen ett gapande sår En välsignelse - nu kan Du fylla mig strömma in i tomrummet När allt bry...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar