onsdag 19 december 2018

I juletid

Mitt i stridslarmet, kämpandes en övermäktig kamp.
Ångestens pilar söker sitt mål.
Brinnande oro ödelägger.
Svärd hugger drömmar i stycken.

Han kommer tyst över slagfältet,
banar sig en väg genom allt bråte.
Till fots, vapenlös med öppna händer.

Höjda svärd sänkes.
Pilar bryts i sin bana.
Skriken tystnar.

Och jag lyfter min blick.

Han kommer, han kommer, Fridsfursten, min Fridsfurste!
Han som ensam förmår stilla strider.


                                      Mitt olivträd blommar nu!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En ljummen vind mot huden en mjuk och leende väg  Jag går mot Gud Ras efter ras drömmar i damm och grus  Jag går mot Gud  På ensamma vägar b...