lördag 1 januari 2011

Drömmar mot natthimlen

Nytt år, ja det är något hoppfullt. Drömmar som skjuts upp mot den mörka natthimlen
för att sedan explodera i glittrande färger och glimmande ljus. Och vi står där i natten och hoppas att i alla fall något av allt skinande ljus ska falla på vårt liv, att lite glitter ska hamna över vår väg. Vi hoppas och tror. Och det är vackert så.
En skärva av hopp att hålla i. Jag behöver det.

Hård är vinden.
Hårt är regnet.
Hårt pressar sig livet mot mig.

Jag kan inte vända om, inte stanna, inte fly.
Detta är vägen.

Jag går hukande vidare, mot vinden, mot mörkret.
Jag ville inte denna väg, nej, jag ville inte detta.
Men det är min väg. Och jag går.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En ljummen vind mot huden en mjuk och leende väg  Jag går mot Gud Ras efter ras drömmar i damm och grus  Jag går mot Gud  På ensamma vägar b...