onsdag 26 mars 2025


Dagordningen av Éric Vuillard

Vilket språk och vilket budskap! Låt dig inte luras av den tråkiga framsidan, detta är en bok att sugas in i och föras fram mot hisnande historiska ögonblick.

Boken tar sin början i ett möte mellan Hitler och industriledare i Tyskland år 1933, målet är att få fram kapital till nazisternas maktövertagande. Och storkapitalet förnekar sig inte. En beskrivning av ett sådant möte låter kanske inte så spännande, men Vuillard skriver briljant. Sedan följer olika historiska nedslag som till exempel invasionen av Österrike. Händelserna levandegörs på ett mycket effektfullt sätt.


Men det är inte bara historia som skildras, mina tankar söker sig till vilka paralleller som finns idag.

Nej, historien upprepar sig aldrig i en exakt form,

men en sak är alltid detsamma, där kapitlet finns,

där finns makten - då som nu.




söndag 23 mars 2025


Tankar efter fastereträtt 


Fikonträdet


Hugg ner

tålamodet slut

Utan frukt inget 

existensberättigande


Trädgårdsmästaren ber bevakande

låt stå ännu ett år

han ska gräva och gödsla

Och trädet får stå


Så fint slut tänker du

trädgårdsmästaren räddar 

dödsdömda trädet

tar villigt på sig arbetet 

gräva och gödsla 


Men vet du vad gödsel är

Har du förstått vad trädet nu ska gå igenom 


När livet slänger dynga på dig

När mörker täcker din själ 

När stanken är outhärdlig 


Trädgårdsmästaren är där 


Ur denna dynga min vän 

ur detta mörka elände 

hämtar rötterna sin näring 

ur det svarta slår blommorna ut 


Dyngan är nåd

är trädgårdsmästarens 

omsorg 


Och frukten

ja den kommer 

när tiden är 




tisdag 11 mars 2025


Requiem för Europa


Krigsdansen 

virvlar vilt

eggande


Tusen och åter tusen miljarder 

Europas arma befolkning

hukar  

sönderfallande 

till sista öret

till sista mannen 


Unionen skulle bära fred

ett janusansikte 

-stampar och ropar om svart blod 


Vita duvan nås av stenar 

flyr med ryckiga vingslag 

under oroshimmel




fredag 21 februari 2025



Tror du trädet tänker

något vackert sker

i de hårda mörka timmarna?


Tror du gräset vet 

snart ska det glittra i tusen kristaller

i nattens iskyla? 


Kylan biter och spränger

Härda ut

enda tanken


Så kommer solen

förvandlar

Tistelbollar och nässlor

har klätts skinande


Under natten kopplar järnkylan sitt grepp kring din kropp

spänner och bänder

smärtan och sorgen

outhärdlig 

alla varför

alla frågor 

kommer åter och åter 


Håll ut

under natten iklädes du

den gnistrande skruden


Och kronan sätts på ditt huvud


 


lördag 15 februari 2025


De åren

alla åren…

Alltid det första ljudet

skärande

skoningslöst uppvaknande


Alltid det sista

innan nattens oroliga färd


Någonstans mellan då och nu tonades ljudet ner 

Omärkligt till att börja med


En morgon fanns inte ljudet där 

En kväll var det stilla 

Och koltrasten sjöng 


Dock 

ett envist lågt bakgrundsljud

Oftast tystat av dagens alla göromål

Utan förvarning tränger det upp till ytan

Växer i styrka - bringar mig ur balans

Minnen

Känslor

För att sedan sjunka undan


Jag är på en annan plats nu 

men minnet av kvicksanden

vägen försvann under mina steg

ett bottenlöst djup 

nej, jag glömmer det aldrig 


Kroppen ropar ännu

värker 

minns i varje muskel

minns pressen, tyngden

minns kampen


Längtar ömhet

helande

hugsvalelse







söndag 2 februari 2025

Hur kan de?

Hur kan de utsätta sin befolkning för det som nu sker? Hur kan de? Är de naiva? Vi såg det inte komma. Jo, de kom undan ett tag med att säga detta. Men nu, ingen - absolut ingen kan hävda att man inte kunnat se det komma. För ungefär tio år sedan läste jag om en libanesisk biskop som sa något i stil med att Sverige har alla ingredienser för ett inbördeskrig. Och detta var alltså redan för tio år sedan. Han undrade hur vi kunde göra så här med vårt land. Tänk, han såg det komma, men våra politiker har inte sett någonting eller snarare inte velat se. 


Ett lands migrationen måste stå i relation till integrationspotentialen. Om man bortser från detta faktum är konsekvensen given, samhället kommer att brytas sönder. Nu är vi där med ett pågående lågintensivt inbördeskrig. Stundtals dessutom ganska högintensivt tycker jag. Det hade inte behövt bli så här. Inget av våra grannländer befinner sig i samma prekära situation. Visst, de har sina problem, men inte ens i närheten av Sveriges. De har under lång tid skakat på huvudet åt Sveriges dåraktiga styre - full fart mot isberget, kosta vad det kosta vill.


Statsministern säger att det är uppenbart att de inte har kontroll över våldsvågen. Jo tack, vi ser det, båten har sprungit läck och vattnet forsar in. Det skulle krävas betydligt mer omvälvande åtgärder än regeringens små duttande här och där. Att försöka täta läckorna med några trasor hjälper föga när båten håller på att sjunka.


De säger att vi alla måste kraftsamla och ta vårt ansvar. Jag liksom många andra kraftsamlar varje morgon för att gå till jobbet, kraftsamlar för att uppfostra barn, kraftsamlar för att få ekonomin att gå ihop. Räcker inte det? Skäms på er att vältra över de problem ni själva skapat i vanliga medborgares knän. Skäms! Det är inte en naturkatastrof som drabbat Sverige, då hade orden om kraftsamling varit på sin plats. Det som nu sker är i högsta grad självförvållat. (För övrigt har jag som ensamstående lyckats uppfostra fem barn som inte blivit gängkriminella trots att de periodvis vuxit upp långt under fattigdomsgränsen. Att skylla allt på socioekonomiska faktorer håller inte.) 


Vad gör det med en hel befolkning som lever dag efter dag, år efter år med en underliggande rädsla? Är det min port som sprängs nästa gång, min son som blir rånad och förnedrad eller min dotter som blir överfallen och våldtagen? Rädda människor är lätta att styra, det såg vi inte minst under covid. Många lydde myndigheternas minsta vink, utan att tänka eller ifrågasätta. Är det det som är målet att vi ska leva i konstant rädsla? För då kan de med lätthet införa allt mer långtgående övervakning utan att någon protesterar, för det görs ju för den goda sakens skull. Vi ber om att bli övervakade. Och snaran dras åt kring alla utan att vi förstår det.


Varför tillåts gängkriminaliteten att fortsätta år efter år, regering efter regering? (För övrigt är höger- eller vänsterregering i stort sett detsamma, det är armar på samma kropp.) Kanske är de styrande själva inblandade i alltför hög grad? Rötan har ätit sig djupt in i samhällskroppen och har tentakler på alla nivåer i samhället. När man infiltrerat politiken och samhällsbärande myndigheter som polisen och domstolsväsendet, ja, då har man ett fast grepp om Sverige. Det kanske är den troligaste förklaringen till att gängkriminaliteten tillåts fortsätta och att åtgärder för att vända utvecklingen går med lusens hastighet i tjära. 


Hur man på kortast möjliga tid förstör ett tryggt och välfungerande land. Om det fanns ett pris i denna kategori skulle Sverige vinna med lätthet. Landet har förvandlats till oigenkännligt. Detta är inte landet jag växte upp i. Detta är inte landet jag vill att mina barn ska växa upp i. Jag vandrar som en främling i detta landskap, sörjer vid ruinerna. Våldsdåd efter våldsdåd avlöser varandra, otryggheten breder ut sig som ogräs. 


Hur kan de göra detta mot sin egen befolkning?

Jag förstår inte. Jag vänder blicken mot Gud och ropar.


Herre förbarma dig!

Kristus förbarma dig!

Herre förbarma dig!




söndag 12 januari 2025




“Totalitarismens psykologi” av Mattias Desmet, professor i klinisk psykologi. 


Hur uppstår totalitarism? Vilka komponenter och förutsättningar krävs för att en massbildning ska ta form? Och vilka medel finns för att bryta massbildningens kedjor? Ja, dessa frågor behandlar Desmet i sin bok "Totalitarismens psykologi”. 


Jag fick upp ögonen för Desmet under coronapandemin, och jag beundrade hans styrka och mod när han ifrågasatte pandemirestriktionerna. Han menade att många länder gått in i en massbildning. Massbildning eller massformation är ett tillstånd där en stor grupp människor påverkats av propaganda och rycks med i en viss riktning, människorna tappar sitt kritiska tänkande och när massbildningen senare går in i ett djupare skede överträds även de etiska gränserna. Exempel på detta fenomen återfinns i bland annat totalitära stater som Nazityskland och forna Sovjetunionen. 


För att förstå hur totalitarism och massbildning uppstår går Desmet tillbaka till upplysningen. Upplysningsmänniskan skulle med sin egen tankeförmåga förstå världen och skapa ett rationellt samhälle. Människan blev myndig och gjorde sig av med gud. Allt skulle ifrågasättas, förnuftet och vetenskapen skulle leda henne rätt. Det vetenskapliga arbetet kom att bära rik frukt och vetenskapen tog enorma kliv framåt.


Den mekaniska ideologin blev västvärldens berättelse. Universum är förutsägbart och kontrollerbart, det har ingen inneboende djupare mening. Människan är bara en produkt av mekaniska processer. Människans liv med all dess dramatik; sorg och hopp, är om man kokar ner det bara "elementarpartiklar som enligt mekanikens lagbundenhet påverkar varandra.”


Desmet menar att den mekaniska världsbilden har försatt samhället i ett specifikt psykologiskt tillstånd. Låt oss titta närmare på detta tillstånd. Med den mekaniska ideologin följde industrialiseringen och urbaniseringen. Industrialiseringen bröt med det naturliga: med årstider, natt och dag, familj och släkt, människan blev avskuren från sin naturliga kontext. Hon föll ur de meningsskapande sammanhang hon befunnit sig i tidigare. Relationer bröts sönder, och den mänskliga kontakten minskade. Idag kan vi klara mycket i livet utan kontakt med människor och många lever i ensamhushåll. Människan lämnades ensam och vilse, utan mål och mening. 


Just detta att vara utlämnad åt sig själv är en viktig ingrediens i massbildningens framväxt. Om detta skriver Hannah Arendt i sin bok  “The Origins of Totalitarianism”. Hennes tes är att social isolering är den mest centrala förutsättningen för massbildning. Hon skriver:

 ”Massmänniskans främsta egenskap är inte brutalitet och efterblivenhet, utan hennes isolering och brist på normala sociala relationer.”


En människa som står ensam faller mycket lättare offer för massbildning. I Sovjet bröts de naturliga familjebanden sönder, individen tillhörde inte längre familjen utan kollektivet. Under coronapandemin förbjöds människor att träffa varandra och många blev helt socialt isolerade.


Konsekvensen av social isolering blir meningslöshet, en sjuka som det västerländska samhället dragits med under lång tid, men som nu formligen exploderat.


Den tredje förutsättningen för massbildning är rädsla och fritt flytande ångest. Denna rädsla är inte knutet till ett specifikt objekt eller en händelse, utan en odefinierbar obehagskänsla. I västvärlden har vi idag en skyhög användning av ångestdämpande. Människan strävar efter att knyta denna rädsla till ett objekt. Detta är massmedia behjälplig med och pekar i våra dagar ut klimatförändringar, terrorism och coronaviruset, tidigare var det judarna under nationalsocialismen och kulakerna i Sovjetunionen.    


Desmet pekar alltså på tre viktiga ingredienser till att en massbildning ska ta form:

Social isolering, meningslöshet och rädsla.  


Att spela på människors rädsla har man gjort i alla tider och som bekant är rädda människor lätta att styra. När den fritt flytande ångesten knyts till ett objekt upplevs en lättnad, det känns helt enkelt psykologiskt skönt! Människan får en förklaring till sin rädsla, även om det inte är en adekvat förklaring så är hon beredd att köpa den. En gemensam fiende, det må vara judar, virus eller klimatförändring gör att det sönderfallande samhället återfår en känsla av gemenskap och samhörighet. Och inte bara detta, man återfår även en mening; fienden ska bekämpas!

 

”..ett samhälle mättat på individualitet och rationalism tvärvänder plötsligt till det radikalt motsatta tillståndet, till en radikal irrationell kollektivism” Massan tror på berättelsen inte därför att den stämmer, utan för att den skapar en ny känsla av samhörighet och mening. 


Desmet menar att i en massbildning så antar handlingarna rituella former och ju mer absurda desto mer entusiasm. Under coronakrisen kunde man se människor som satt helt själva i sin bil med mask på sig! Jag tänker också på att kyrkor stängdes ner, men inte köpcentrum, kanske virus smittar mindre på HM och Lindex? Och sedan alla dessa boosters, ju fler desto bättre. 


Desmet menar att det totalitära systemet kanaliserar rädsla, därför måste man ständigt hitta nya objekt för rädslan. Riktlinjer och regler förnyas när nya ”hot” pekas ut.

 “Varje gång ett nytt rädsloobjekt dyker upp i samhället, finns i vårt samtida tänkande bara ett enda svar och en enda sak att sätta emot: mer kontroll…”

Kontrollbehov leder till rädsla och rädsla leder till kontrollbehov. På så vis hamnar samhället i en ond cirkel som oundvikligen utmynnar i totalitarism. Han varnar för hur snabbt rättigheter togs bort under coronakrisen och den dehumanisering som skedde av de ovaccinerade. ”Man bör inte underskatta vart detta kan leda i framtiden”. Jag kan inte annat än hålla med honom. Jag är fortfarande chockad över hur snabbt mänskliga rättigheter togs bort och hur de ovaccinerade behandlades som pestsmittade och lägre stående varelser. 


Ett intressant och skrämmande fenomen som Desmet tar upp är replikationskrisen. En grundbult i all forskning är att fynden ska kunna återupprepas, det har dock visat sig att en betydande del av all forskning inte kan uppvisa tillfredsställande replikationsbarhet. Det  förekommer utbrett slarv, fusk och vilseledning i många forskningsrapporter. Forskning som sedan kommer att ligga till grund för utveckling av läkemedel osv. Naturligtvis går det inte att i detta sammanhang bortse från de enorma ekonomiska intressena som finns när det gäller att få ut ett läkemedel på marknaden.


Mycket vetenskap idag är inte vetenskap, eftersom man har frångått grunden för vetenskapen. Under coronakrisen användes “vetenskap” för att styra och manipulera människor, och eftersom människor är fostrade att blint lita på vetenskapen så var det enkelt. Man hänvisade ständigt till vetenskapen som en garant för nedstängning, munskydd, vaccinering osv.  Men mycket av det man hänvisade till var inte vetenskap. 


Vad finns det för motmedel mot totalitarism? Desmet håller fram denna medicin: framhärda i att påpeka brister i det rådande narrativt. Den viktigaste uppgiften i massbilningen är att fortsätta tala! Lugna och rationella argument kan “sticka hål i illusionens väv”. Han förklarar att det bara är cirka 20-30 procent som helt köpt det rådande narrativet. De övriga cirka 40-50 procent är de fogliga som flyter med strömmen. Denna grupp går att väcka! Den tredje gruppen, cirka 10-30 procent, går inte in i massbilningen utan ser igenom den. Denna grupp blir ofta dehumaniserad och framställs som underlägsna. (Jag minns hur tidningarna skrev att de som inte tagit vaccinet vara dumma och lågutbildade. De var dessutom osolidariska och rent av omoraliska. De talades även om att de skulle bli utan vård om de blev sjuka.) Att tala och resonera rationellt är det som skiljer människan från djuren; att sluta tala är att göra vägen fri för dehumanisering, enligt Desmet.


I slutet av boken visar Desmet på en annan världsbild än den mekaniska. Dock är det lite oklart om han menar att det finns en gud eller om det handlar om en slags inneboende kraft i universum. Desmet menar att det snarare är regel än undantag att stora vetenskapsmän överger den rationalistiska världsbilden. Det finns djup som undandrar sig det mänskliga förnuftet och vägrar att inordna sig i en trång mekanisk världsbild. Tillvarons djupa mysterium öppnar upp för ett vidare perspektiv. Han menar att bortom det rationella “väntar ett möte med något som inte kan fattas med logik och förnuft.” Det onämnbara kan inte beskrivas med siffror, de räcker helt enkelt inte till, nej vid denna punkt ger poesin en mer rättvis om ej fullständig bild. 


”Det innebär inte på något vis en förminskning av förnuftets eller logikens betydelse. Det innebär däremot att förnuftet inte är människans slutmål.”


”Livet kan bara försvaras med metaforer och poesi, och dessa har vanligtvis en lägre volym än dånet från de mekaniska argumenten.”


Jag kan verkligen rekommendera boken. Förutsättningarna för totalitarism är en följd av avskaffandet av Gud, men människans längtan efter mål och mening, efter trygghet och gemenskap, denna längtan går inte att avskaffa. Och hon kommer att söka det någonstans. Allt detta som människan behöver och så desperat söker finns. Måtte hon söka mening i meningen!


Dagordningen av Éric Vuillard Vilket språk och vilket budskap! Låt dig inte luras av den tråkiga framsidan, detta är en bok att sugas in i o...