Han helar i natten

Likt mörkret som faller

faller livets omständigheter över dig

Kontrollen upplöst 

livet oigenkännligt 

marken underminerad 

Du tvingas 

gå utöver dig själv 

Sträcks ut

längre än möjligt 

En nattens sträckbänk 

Spettet körs in 

mellan kärnan och ytan 

bilden du putsat 

visat upp

bänds

vrids ur ditt hårda grepp 

Natten lösgör 

Natten befriar 

Natten irrfärd i mörkret 

Och en stadig färd 

mot målet 

Natten kapitulation 

Och därmed seger 

Natten uttömda resurser

Och därmed tillgång till all kraft 

I din fattigdom 

äger du äntligen allt:

Gud 

Din enda uppgift 

leva i väntan på Gud 

ständigt kommande 

inströmmande 

strålande

(Med inspriation från boken "Gud berör och förvandlar" av Iain Matthew. En bok att läsa långsamt, om och om igen. Lite åt gången sipprar ner, svårsmält är den, och svindlande!)

“Kvinna sedd bakifrån” av den danske författaren Jesper Wung-Sung

En psykologisk roman om kärlek, konst och glädje, men också om psykisk sjukdom och offer. I boken möter vi Ida Ilsted som är en historisk person. Författaren låter oss komma tätt intill Ida och vi får ta del av hennes tankar om livet och kärleken.

Ida gifter sig med den egensinnige konstnären Vilhelm Hammershøi, som ständigt är på jakt efter det rätta motivet. Han förkroppsligar bilden av den besatte konstnären som är ett med konsten, som lever och andas genom konsten. 

Lågmäld puttrar romanen på i sitt långsamma tempo. En bild växer sakta och omärkligt fram. Det är först när jag läst klart boken, som jag ser bilden som författaren tecknat, vilken enastående målning!

Nu önskar jag mig stora släta väggar. Om jag ändå hade lite mer utrymme! Då skulle Ida få hänga där med sin berömda nacke, kanske målningen “Hvile”. 

Fattig är jag 

var morgon 

stapplande 

haltande 

Fattig under dagens timmar 

Hur ska orken räcka 

Fattig under natten 

vrider 

vänder 

ömmande kropp

Skälvande inför framtiden 

Inget har jag 

Den som inget har

får allt av Gud 

Rik är jag var morgon 

Rik under dagen och natten 

Rik varje ögonblick

oändligt 

Han kommer

mig tillmötes 

oupphörligen 

Kvällspromenad

Våren är löfte

är hopp i varje blomma

ljusgrönt jubel 

Körsbärsträdet står brud 

skir och oskuldsfull

I skönheten avtecknar sig smärtan

brutalt

Mot det ljusa framträder det 

förlorade 

frusna löften 

vissnat hopp

avhuggen framtid 

Skönheten väcker sorgen

Allt som inte blev 

Koltrasten sjunger längtan 

Överallt välver sig 

skimrande kvällshimmel 

Famnar allt 

Orkar inte be säger du

din sorg

din längtan

din ångest 

är bön i sig 

Din trasighet

ett öppet sår 

Finns det en starkare bön 

Dina tunga suckar 

rökelse mot himlen 

outsägliga 

Så nog ber du

dagar och nätter 

I smärtan

Kroppen skriker

bryts

sönderdelas

mals ner

Utspänd i natten

Vänder blicken 

mot smärtornas man

Ögonblicket 

när nöd blir till nåd

Till dig som kämpar

Makterna stormar

slungas

mot dig 

Försvarslös

din kraft

sjunkit samman 

sviker dig 

Fatta mod!

Ta upp dina vapen

vars namn är:

hjälplös

vanmäktig

tillintetgjord 

Med dessa vapen i hand 

oövervinnerlig 

Gång på gång 

drivs du mot Gud 

Han segrar när han lider

Skulle det inte gälla dig? 

Kors och seger 

evigt förenade