Orkar inte be säger du
din sorg
din längtan
din ångest
är bön i sig
Din trasighet
ett öppet sår
Finns det en starkare bön
Dina tunga suckar
rökelse mot himlen
outsägliga
Så nog ber du
dagar och nätter
Att växa i helighet Ibland i klara stunder ser jag alla förspillda tillfällen, så ofta de runnit mig ur händerna. Om och om igen har de lagt...
Ja kanske är det så, även om man inte förmår, bara försöker, tro att det är så. Tack för det här, och för allt, Anna.
SvaraRadera