Frihet!

Det är mellanmål och plötsligt skiftar samtalet fokus, från frågan om skolmaten var god eller äcklig, till något betydligt djupare och mer intressant.
- Är Sverige ett fritt land? frågar stora pojken.

Ja, det kan man väl säga, i den meningen att vi har demokrati och att vi får lova att uttrycka våra åsikter (än så länge i alla fall). Så berättar jag om att det i många länder är förbjudet att säga och skriva vad man vill, att man då kan gripas och sättas i fängelse och till och med bli dödade. Det kan vara förbjudet att kritisera den som har makten i landet eller att utöva sin religion. Jag vill ju inte skrämma dom små liven men ändå få dom att förstå och vara stolta och glada över den frihet vi har.

Dom lyssnar noga och stora pojken ser eftertänksam ut, sen säger han och ler:
-Men i tanken är man alltid fri!! Man kan alltid tänka vad man vill, för det är det ingen som ser!

Mitt barn, min fina pojke, du vet inte hur stora dina ord är! Du vet inte hur många människor som levt under förtryck och som har räddats undan galenskap av just denna vetskap; i tanken är vi alla fria människor. Mycket kan tas ifrån en människa, hon kan förbjudas allt och brytas ner, men ingen kommer någonsin åt hennes tankar!
Så bevara ditt hjärta och dina tankar!

Internationella kvinnodagen

Det är ju några dagar sedan det var internationella kvinnodagen. Jag hann inte skriva något då, (man är ju mitt uppe i "karriären" och har fullt upp med alla kidsen!) men nu kommer ett inlägg!
Jag läste denna artikel skriven av Haros ordförande Madeleine Wallin och Jannice Jansson ledamot i Haro, verkligen läsvärd!
Klicka här

En gammal klassiker som passar utmärkt på kvinnodagen är när Paolo Roberto blir intervjuad i P3 om feminism och chockar den stackars programledaren så hon knappt vet vad hon ska säga! Lyssna här
Skrattar varje gång jag lyssnar på det, han är bara så bra!

Varför ska det hela vara så svårt? Vi är olika, har olika intressen och fallenheter vilket leder till olika prioriteringar och olika jobb. Utmaningen består inte i att vi kvinnor ska slå oss fram och bli som män (låt mig för allt i världen slippa bli som Tiina Rosenberg!), utmaningen handlar om att värdera det som kvinnor gör utifrån det värde det faktiskt har! När samhället erkänner att det ligger ett värde i att ta hand om och uppfostra sina barn och ser det som ett jobb, då först har vi uppnått någon form av jämställdhet!

(Liten paus här, dax för det "obligatoriska" schackpartiet efter lunch. Gabbi är bara fyra men nästan bättre än mig, fast det är inte så svårt:)

Samhället erkänner att det är ett jobb att ta hand om barn. Vissa får till och med lön för att ta hand om barn, men då gäller det att ta hand om andras barn! Av någon outgrundlig anledning är det bara ett jobb om det är andras barn du tar hand om. Tar du hand om dina egna barn är du bara lat och onyttig. Jag har många gånger frågat mig vad det är för skillnaden på mig och dagmammorna som jag ibland möter på lekplatsen. Visst, dom har fler barn i gruppen, men under en period var jag hemma med 3 barn och på eftermiddagen ytterligare två barn! Jag vet att det ligger ett värde i det jag gör och det skulle ju vara trevligt om samhället kunde erkänna det också!

Ett triumftåg på min himmel

Jag hör deras rop på avstånd och sen kommer dom framplöjande över himlen, i något så när v-formade grupperinger. En och annan har hamnat på efterkälken trött efter den långa resan, men dom blir påmanade av de trumpetliknande ropen:
"Framåt, framåt!"
Ett triumftåg över himlen! Segern är vunnen!
Våren är på väg!

Veckans boktips!

Har börjat läsa boken "Sök friden och bevara den" av Jacques Philippe
Den är så fin. Jag önskar så att jag ska kunna både nå friden och bevara den, att helt och fullt våga ta steget och överlämna mig åt Gud och hans omsorg. En dag kanske jag når dit!

Nästa tips:
Har precis läst ut boken "När spelet är slut ska allt tillbaka i lådan"
av John Ortberg. Jag har läst den innan med den tål att läsas både en och tio gånger!
Titeln anspelar på spelet Monopol och likheterna mellan spelet och livet.
Alla gator vi köpt, alla hotell vi byggt och alla pengar vi samlat, allt ska ner i lådan igen när spelet är slut. Det är något att tänka på i denna materialistiska tid när bostaspriserna är skyhöga och det kostar oerhört att hålla sig på topp om man ska ha det senaste. Något att tänka på; inget får tas med när spelet är slut.
Bara kärleken består.

Veckans citat

Gabbi har följde med stora tjejen till tandläkaren och där var det så spännande och mycket prat om tanden som nyss tappats.
När vi kommer hem undrar Gabbi:
"Mamma när ska du tappa någon tand?"

Ja, man kan ju hoppas att det dröjer!

Ett trotsigt parasoll- mitt hopp!

På balkongen tvärs över gården står det ett gult parasoll. Det har stått där hela vinter och trotsigt uthärdat iskyla, snö och stormvindar. Vänta bara snart ska solen skina igen och värma luften och livet. Vänta bara, det kommer att komma även om det är svårt att tro nu.
Egentligen är det ganska fult det där parasollet, men det ger mig hopp med sin trotsighet och uthållighet. Och jag behöver hopp!

Lite toapapper kan förvandla allt!

Det är morgon och lite stressigt som vanligt.
Jag borstar tänderna på stora tjejen, just då trillar Gabbi på badrumsgolvet och gör sig lite illa och börjar skrika, samtidigt ser jag i ögonvrån hur lilltjejen sträcker på sig och vecklar ut sina teleskoparmar och lyckas såklart nå upp till toarullen och drar ut så mycket papper hon bara kan. Varför händer allt samtidigt?

Jag vet att innan jag hinner blinka kommer hela golvet att var fullt med små, små pappersbitar. Jag suckar och tänker att det är hopplöst att hålla koll på henne, hon är överallt! Trots sina unga år är hennes brottsregister minst sagt digert.
Listan toppas av vandalisering, tätt följt av olaga intrång på privat område(de stora barnens rum!),nedskräpning och tippning av matavfall på olovlig plats.
Och denna dag kommer visst börja med ännu ett fall av nedskräpning!

Men så ser jag hur hon river av en bit av pappret och sätter sig ner bredvid Gabbi och börjar torka hans tårar! Sen klappar hon honom på huvudet och säger några väl valda tröstens ord. Exakt vad hon säger är dock lite svårt att urskilja,(något slags kalkonliknande ljud) men dom ger avsedd verkan och Gabbi tystnar alltmedan hans tårar torkas bort grundligt.
Stora tjejen börjar skratta: "Titta vad snäll hon är, hon torkar hans tårar!

Och mamman ler!