På balkongen tvärs över gården står det ett gult parasoll. Det har stått där hela vinter och trotsigt uthärdat iskyla, snö och stormvindar. Vänta bara snart ska solen skina igen och värma luften och livet. Vänta bara, det kommer att komma även om det är svårt att tro nu.
Egentligen är det ganska fult det där parasollet, men det ger mig hopp med sin trotsighet och uthållighet. Och jag behöver hopp!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
I natten I utmarkerna bortom mina resurser bortom min kontroll Irrar vid gränstra kterna ödsliga vidder Utkastad Vantroget ser jag mig o...
-
Gryning Jordens andedräkt svävar över åkrar och ängar Sveper sin mjuka filt Slipar av det vassa och kantiga Solens milda varsamma strålar Oc... -
"Under omprövning" En antologi om konst, kanon och kvalitet Antologin "Under omprövning" (red. Johan Lundberg) kommer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar