En dröm
En inre borggård
grå stenmurar
Han står
en virad törnekrona i handen
Hon knäböjer
skall kröna hennes ljusa huvud
förskräckt
hon är icke värdig
Han framhärdar
kronan skall ges henne
Och hon vet
en kostbar gåva
böjer sitt huvud
Lidandets krona
Att växa i helighet Ibland i klara stunder ser jag alla förspillda tillfällen, så ofta de runnit mig ur händerna. Om och om igen har de lagt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar