Gryning
Jordens andedräkt svävar över åkrar och ängar
Sveper sin mjuka filt
Slipar av det vassa och kantiga
Solens milda varsamma strålar
Och jag andas
Att växa i helighet Ibland i klara stunder ser jag alla förspillda tillfällen, så ofta de runnit mig ur händerna. Om och om igen har de lagt...
Så oerhört vackert beskrivet!
SvaraRadera