Jag andas in tystnaden och den fyller mitt inre.
Jag rör mig sakta och med vördnad, rummet har blivit heligt.
Som jag har längtat efter dig Syster Tystnad!
Du är balsam för min trötta själ, livgivande vatten.
Du öppnar stängda dörrar, löser hårda knutar.
Du bjuder upp mig till dans.
Och vi dansar denna morgon, jag och tystnaden!
tisdag 23 juni 2015
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inför valet Jag tror allt mindre på de mångordiga strör förljugna ord Döda ord bär inte frukt förruttnelse sönderfall Jag tror allt m...
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres...
-
Det är detta endast detta skönheten kallar mig till Blommande grenar om våren Havets rullande vågor Kvällshimlens outsägliga färger Ögats...
-
En smekning på min kind på höstkanten så där i förbifarten det var väl inte så farligt Som om jag skulle tro dig som om jag inte vet ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar