Det som inte blev
är ett tomrum i mitt innersta
en skärande längtan
en stum sorg.
Löftena lyste klara och starka,
stjärnorna låg inom räckhåll.
Bländande gick jag i ljuset.
Allt släcktes en kall vårnatt.
Leende drömmar stelnade till is,
tillitens stadiga mur rämnade.
Vad gör jag av allt som inte blev?
Min sargade längtan ropar,
vill inte tystna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Att växa i helighet Ibland i klara stunder ser jag alla förspillda tillfällen, så ofta de runnit mig ur händerna. Om och om igen har de lagt...
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres...
-
Inströmmande Urgröpt Tömd Tillintetgjord Själen ett gapande sår En välsignelse - nu kan Du fylla mig strömma in i tomrummet När allt bry...
-
Tankar efter fastereträtt Fikonträdet Hugg ner tålamodet slut Utan frukt inget existensberättigande Trädgårdsmästaren ber bevakande låt st...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar