Hon står där utanför dörren och jag blir lite förvånad när jag ser henne.
"Här det är till dig!" säger hon.
Jag säger att jag inte kan, det skulle inte kännas rätt. Men hon insisterar.
Och då kommer tårarna. Jag vet att hon ger av det hon inte har. Jag vet att detta är ett
offer, kännbart och märkbart. Och just därför, för att det är ett offer så vet jag också att värdet är långt högre. Ett offer är aldrig förgäves om det gjorts i kärlek. Aldrig. Även om det kan se ut så.
Änkans skärv. De två bröden och de fem fiskarna. De gav och då skedde undret.
Ge av det du inte har. Ge och vet Han kan förvandla allt. Varför skulle Han inte kunna?
Även om jag inte ser hur eller när. Han som kan förvandla död till liv, inte är detta då för svårt eller stort.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Att växa i helighet Ibland i klara stunder ser jag alla förspillda tillfällen, så ofta de runnit mig ur händerna. Om och om igen har de lagt...
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres...
-
Inströmmande Urgröpt Tömd Tillintetgjord Själen ett gapande sår En välsignelse - nu kan Du fylla mig strömma in i tomrummet När allt bry...
-
Tankar efter fastereträtt Fikonträdet Hugg ner tålamodet slut Utan frukt inget existensberättigande Trädgårdsmästaren ber bevakande låt st...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar