Livet är nära, jag hör hur det andas.
På andra sidan av min vägg, längtandes och väntandes.
Jag hör varje andetag. Det är bara någon decimeter i mellan oss.
Men väggen är hård.
Jag ser ingen dörr, inget fönster.
Jag har letat länge och slagit min panna blodig mot väggens sten.
Men nu vill jag ta upp min pensel och måla en vacker dörr på min vägg,
jag vill måla ett fönster. Ett stort och härligt fönster med djupa fönsterkarmar och gröna växer
Kanske, kanske kan jag då gå ut genom min målning.
Kan det vara så lätt att komma ut?
Jag vill sträcka ut mina magra armar och gripa livet.
Livet tränger sig aldrig på, utan väntar bara stilla.
Det är jag som måste famna det.
Jag som måste hitta ut.
Jag vill ta upp min pensel och måla...
tisdag 28 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Markberedning Det måste vara så han tillämpar svedjebruk Fäller träd efter träd stolta drömmar brakar tungt ligger döda på hygget En tid a...
-
Det är detta endast detta skönheten kallar mig till Blommande grenar om våren Havets rullande vågor Kvällshimlens outsägliga färger Ögats...
-
“Västerlandets nederlag” Emmanuel Todd Medias ofta enögda analyser är både frustrerande och skrattretande. Därför var det med stort intres...
-
Du har valt min väg Min uppgift välja det du har valt åt mig varje ögonblick innesluten i din nåd Detta är måltiden för dig detta är smä...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar