Inströmmande
Urgröpt
Tömd
Tillintetgjord
Själen ett gapande sår
En välsignelse
- nu kan Du fylla mig
strömma in i tomrummet
När allt bryter samman
- då öppnas mitt innersta
obefäst
Du vidgar mitt hjärta
stakar ut
odlar upp
Ja, plogen sargar
skär
men ger växt
Fält efter fält
Allt du vill
- ge dig själv
Min längtan
- bereda dig utrymme
Min tröst
Omständigheterna reser sig som anklagande murar
Var är din Gud
Han lät det ske
drabba dig
Naken tro
skakar i köld
Blind tro
famlar i mörker
Flämtande tro
törstar i ödemark
Min tröst
Han är min själs själ
